onsdag 7 september 2011

Vårdplaneringssamtal!

Dagen efter att Tim varit nersövd så skulle vi ha vårdplaneringssamtal. Vi satte oss ner i ett av rummen på avdelningen, båda Tims läkare var med och två sjuksköterskor. Läkaren berättade att han hade väldigt goda förhoppningar om tims skada. Han berättade att till en början trodde han aldrig att Tim skulle självläka denna skada utan att de i sista stund skulle bli tvugna att operera.
Att få höra detta var som att skicka mig själv till himlen, det var som om nån hade hört mina böner som jag bett i 7 veckors tid. Det var som om någon lyfte bort en sten från min bröstkorg, det var så underbart att höra detta. Det var ju precis de orden jag väntat på i 7 veckor, de ord jag nästan hade tappat hoppet om att få höra.

Det hål som Tim hade var på väg att självläka, det var som en slemhinna över hålet och det såg jättefint ut. Nästa gång han skulle sövas ner om 4 veckor skulle de gå ner med färg för att se så det inte läckte över någonstans. De började med att öka vällingen ytterligare 10 ml för de var inte lika rädda längre. Men mer frigång från sjukhuset fick vi inte och vi fick fortfarande inte lämna sjukhus området med honom. Men bara att han var på väg att självläka var underbart!

8 kommentarer:

Susanne sa...

Åh, vad härligt!!!!!!

Maria sa...

Har läst alla inlägg nu efter en länk hos en annan bloggare. Otroligt gripande och tårarna har runnit ner för mina kinder.

Håller tummarna att Tim ska må bra och att ni ska få återvända hem snart.

Alexandra Oliv sa...

Skönt att man börjar se ljuset! Vilka kämpar ni är!!!
Kram!!

Marie S sa...

Härligt!
Vill mest lämna ett avtryck på att jag läser. Är väldigt fängslad av din blogg!
Kram Marie

Monica - 2 barnsmamma sa...

Lämnar ett avtryck..

Hoppas lilla Tim blir helt återställd. Vilken resa ni har gått igenom.. Fy!

Tänker på för ett år sedan när min tös var 1 år och expert på att pilla ut batterierna från tv dosan för att gå runt o suga på. Visst vi plockade bort dem, men ibland glömmer man ju..

När pyret i magen tittar ut så ska jag vara ruskigt noga med att plocka bort batterierna..

Önskar Er all Lycka i framtiden.

mathilda sa...

hurra för självläkning!!!

och tack :)

Elizabeth K/Chilipuffen sa...

Har precis sträckläst din berättelse och insåg jag vet ju vem du är då vi är spelvänner på FB .
Jag har sett dina bilder på din son och undrat vad som hade hänt men helt enkelt inte vågat fråga , ville liksom inte störa eller hur man ska uttrycka sig .
Hur som helst , jag vet precis vad du går igenom känslomässigt och det är hemskt , men som tröst får du inte glömma att barn är starka och klarar mer än vad man tror.
Inte bara fysiskt .

Har en dotter som nu är friskförklarad , men jag kommer fortfarande ihåg när läkaren kom in till rummet på akuten hösten 2008 och berättade att dottern hade leukemi och hur livet vändes upp och ner bara sådär .

Jag önskar er alla ljus framtid

MissParker sa...

Underbart!