onsdag 21 september 2011

Har bestämt mig!

Anledningen till att vi tvekar inför operationen är för att det fortfarande finns tid kvar för honom att läka. Det finns fortfarande chans för han att läka ihop helt och därför vill vi avvakta med operationen. Jag vill ge honom chansen att läka ihop utan operationen i första hand. Vi pratade mycket igår kväll och vi har bestämt oss för att avvakta med operationen. Jag vet att Tim skulle lära sig att leva med sina ärr, det är inte det. Utan det är för att operationen är så riskfylld och omfattande. De kommer att behöva gå in i Tims friska hjärta för att plocka vävnad som är lik den vävnad som sitter i matstrupen för att få ihop förbindelsen. Jag vet att de aldrig skulle gjort operationen om de inte kunde sin sak. MEN eftersom det fortfarande finns minst 2 månader till i tid på läkningen så vill vi avvakta.

Finns det då ingen annan utväg om 2 månader, då förstår ju även jag att de är tvugna att operarera, men eftersom jag inte finner det bråskande i dagsläget och Tim faktiskt mår jättebra av att leva som han gör i dagsläget så vill vi avvakta.
Vi kommer meddela läkaren detta nästa vecka när vi kommer upp, och vad läkaren har för åsikt om detta vet jag inte. Men jag hoppas verkligen att de lyssnar på oss.


7 kommentarer:

Jessica - En flicka som är stark sa...

det måste vara skönt att ha tagit ett beslut nu! Och jag tycker det låter klokt nu när jag förstår att det är en omfattande operation. Nu håller vi alla tummar i två månader.

Kram <3

Chilipuffen sa...

Jo det är ju klart , det går över när jag fått lite tid och perspektiv över det hela . :)

Åsa sa...

Fy vilket jobbigt beslut...men jag förstår er att ni vill vänta, hoppas läkaren stöttar er i ert beslut.
Kram

Maddie sa...

Ett jobbigt beslut förstår jag men om det finns en chans att han läker utan operation så är det fullt förståeligt att ni avvaktar! Jag håller också tummarna för att det ska läka nu utan operation. Hoppas ni får fullt stöd från er läkare.
kram

Monica - 2 barnsmamma sa...

Håller tummarna för att det läker av sig själv!! Hoppas ni får stöttningen som ni behöver av läkaren. Kram

Silla sa...

Har läst hela bloggen.. Ger er all styrka jag kan.. Lycka till och skänt att du tagit ett beslut..
KRAMAR i massor

Ginger sa...

Vad som än händer så tar du det bästa beslutet, du är mamin och du vet bäst! Hoppas det bästa för er och att han kommer läka.
Va duktiga dina tjejer är, ni är en underbar familj som kämpar så, styrka styrka keep going och följ ditt hjärta...

Va kul att du med har en hund som heter Max, va har du för ras?

Jag tror jag kommer få lite undantag med Tristans inskolning på daycare, många svenskar som flyttat hem till Sverige igen för dom orkar inte med systemet här blir för jobbigt, men jag anpassar mig bra här och barnen, trivs så bra! in lov whit the city Newcastle <3

Ta hand om er kram!