Liseberg!

På söndagen var det bestämt att flickorna skulle åka hem, så vi frågade på sjukhuset om de kunde passa Tim på lördag kvällen så vi kunde få gå på Liseberg med flickorna innan de skulle åka hem.

Det var inga problem med att passa Tim sa de innan, så vi bestämde att vi skulle åka till Liseberg och göra detta med flickorna innan de packade sina väskor och åkte hem till vårat underbara småland igen.

Nellie hade lite ont när hon kissade på lördag kvällen innan vi skulle åka. JAG som mamma borde veta om det var allvarligt eller inte. Jag såg på Nellie att hon skulle klara av att gå på Liseberg som de längtat efter, men jag sa till Nellie att vi skulle fråga efter en panodil till henne på sjukhuset innan vi skulle åka. När vi kom upp och skulle lämna Tim kändes det inte bra, de hade ringt in en från avdelningen mitt i mot för att passa Tim, vilket jag kände var fel från början. Men tänkte att vi får väll åka iallafall för flickornas skull.

När jag skulle fråga efter panodilen frågade sjuksköterskan vad det var för fel på henne och Nellie svarade att det sved lite när hon kissade. Vi hade tidspress på oss, flickorna skulle se Amy diamond klockan 5 på Liseberg. Men sjuksköterskan som skulle passa Tim tyckte inte vi skulle åka pga att det sved när hon kissade, för urinvägsinflammation var inte och leka med tyckte hon.

Nu var vi fast på sjukhuset, för nu skulle hon ta kisseprov på Nellie, jag frågade om inte det kunde vänta tills vi kom tillbaka för hade vi varit hemma nu hade jag avvaktat innan jag sökte läkare till henne. Men nej det var inte och leka med tyckte hon, och jag kände direkt.. går inte att diskutera med henne. Kände som om hon idiotförklarade mig, vi stod där och stampade..

Såg att min största flicka började få tårar i ögonen för att vi inte kunde åka. När de gjort kisseprovet på Nellie, var resultatet knappt mätbart, så jag förslog att vi skulle ge Nellie lite citronvatten och att hon skulle få kissa ut det lilla som fanns. Klockan tickade och den spårvagnen som vi skulle med hade åkt för länge sedan. Efter mycket om och med fick vi tills slut åka. Sjuksköterskan tyckte fortfarande inte det, sprang med febertermometer fram och tillbaka och skulle ta tempen på henne. Jag förstod ju att de tyckte det var besvärligt att passa Tim och att de letade efter en anledning till att inte passa honom.

Vi kom iväg, nästan 1 timme senare än vad vi trott.. Vi kom fram lagom till Amy slutat sjunga.

Vi gick o kollade runt på Liseberg, kastade en krona var i önskedammen och tror vi alla 4 hade samma önskan. När vi kom tillbaka till sjukhuset för att hämta Tim sov han, kändes som de hade gjort det väldigt enkelt för sig, då han sov 3 av de 4 timmar de hade honom. Den kvällen somnade han sent. Vi gjorde det bästa av situationen, vi hade trots allt trevliga timmar.